Gah.
Varför är det alltid såhär?
Vanligtvis så måste jag pressa ihop mitt schema; jobb och sen träffa både den ena och den andra, kombinerat och ihop-pusslat med alla de saker som jag bara måste få gjort. Sen är man ledig en dag, har tänk ut att det och det kan jag hinna med. Jag prioriterar. Och sen blir ingenting av. Jag gick upp idag, duschade och åt. Sen var jag klar att bege mig på vad det nu var jag tänkte mig först. Och sen blir det återbud. Varken det ena eller det andra jag hade tänkt kommer att bli av. Och nu sitter jag här och väntar i en dryg timme för att kunna sätta mig på bussen för att möta upp mamma och hjälpa henne med att hitta glasögon. Den saken som jag kände att det här hinner jag egentligen inte om jag nu ska få ihop det andra. Men ack.
Jag borde känna till allt tillräckligt bra redan. Detta är inte första gången. Men jag tror felet ligger mycket på mig. Jag tror väl att alla människor är som jag. Om jag har pratat med någon om något, och det inte riktigt är 100, så planerar jag ändå utifrån det. Och sen finns det 3 personer som jag tänkt ringa eller höra av mig till för att jag vill träffa dem, ifall det jag planerat inte blir av. Då kan jag "passa på" (missförstå mig inte) när jag ändå får tid över. Men då kan ju de såklart inte. För att jag är ute i lite sista minuten.
Jag måste ändra mitt planerande och framförallt inte bli besviken när något jag hoppats på, inte blir av.
Igår var Frida här. Gud så mysigt! Jag lagade en kålpudding med potatis och brunsås och sen så bara pratade vi trams. Jag gick igenom lite vad jag behöver ha med mig på resan, hon vet precis hur jag fungerar med tanke på att vi reste tillsammans i 7 månader! Och om man tänker på min beslutsångest så gjorde hon saken aningen lättare. Ta bara med hälften av allt du tänkte ha med från början. Så hette mottot innan vi reste till Australien. Det funkar inte längre för mig, för nu tror jag faktiskt att jag kan ha tagit med kläder i underkant. Men så är det ju faktiskt så att saknar du något, så är det så billigt att köpa det på plats! dessutom lever man mer i badkläderna än vad man tror.
På tal om Australien. Här kommer nån gammal bild därifrån:
By the way. Nu har jag skaffat hemförsäkring till oss. Hur många vuxenpoäng är inte det?? ;)
Dags att ta sig ner till mor min. Sen ikväll ska jag träna! YES!
Ciao
Vanligtvis så måste jag pressa ihop mitt schema; jobb och sen träffa både den ena och den andra, kombinerat och ihop-pusslat med alla de saker som jag bara måste få gjort. Sen är man ledig en dag, har tänk ut att det och det kan jag hinna med. Jag prioriterar. Och sen blir ingenting av. Jag gick upp idag, duschade och åt. Sen var jag klar att bege mig på vad det nu var jag tänkte mig först. Och sen blir det återbud. Varken det ena eller det andra jag hade tänkt kommer att bli av. Och nu sitter jag här och väntar i en dryg timme för att kunna sätta mig på bussen för att möta upp mamma och hjälpa henne med att hitta glasögon. Den saken som jag kände att det här hinner jag egentligen inte om jag nu ska få ihop det andra. Men ack.
Jag borde känna till allt tillräckligt bra redan. Detta är inte första gången. Men jag tror felet ligger mycket på mig. Jag tror väl att alla människor är som jag. Om jag har pratat med någon om något, och det inte riktigt är 100, så planerar jag ändå utifrån det. Och sen finns det 3 personer som jag tänkt ringa eller höra av mig till för att jag vill träffa dem, ifall det jag planerat inte blir av. Då kan jag "passa på" (missförstå mig inte) när jag ändå får tid över. Men då kan ju de såklart inte. För att jag är ute i lite sista minuten.
Jag måste ändra mitt planerande och framförallt inte bli besviken när något jag hoppats på, inte blir av.
Igår var Frida här. Gud så mysigt! Jag lagade en kålpudding med potatis och brunsås och sen så bara pratade vi trams. Jag gick igenom lite vad jag behöver ha med mig på resan, hon vet precis hur jag fungerar med tanke på att vi reste tillsammans i 7 månader! Och om man tänker på min beslutsångest så gjorde hon saken aningen lättare. Ta bara med hälften av allt du tänkte ha med från början. Så hette mottot innan vi reste till Australien. Det funkar inte längre för mig, för nu tror jag faktiskt att jag kan ha tagit med kläder i underkant. Men så är det ju faktiskt så att saknar du något, så är det så billigt att köpa det på plats! dessutom lever man mer i badkläderna än vad man tror.
På tal om Australien. Här kommer nån gammal bild därifrån:
By the way. Nu har jag skaffat hemförsäkring till oss. Hur många vuxenpoäng är inte det?? ;)
Dags att ta sig ner till mor min. Sen ikväll ska jag träna! YES!
Ciao
Accept the good
Ett bra budskap från filmen Things we lost in the fire. Jag började i princip med att gråta i filmen. Fortsatte i mitten, och slutade med att gråta. Det låter hemskt, men den var otroligt bra. Bilderna i filmen var otroligt vackra och sade så mycket mer än vad ord skulle gjort... Jag grät inte bara utav det filmen visade, utan de känslorna och framförallt tankarna som den framkallade. "Vi har ju alltid varandra". Nej, det har man faktiskt inte. Det är många människor i denna värld som mister en människa i deras närhet. Det kan vara en lång process där man får en möjlighet att ta in och förstå att personen inte kommer finnas där i framtiden, men det kan också hända att man mister någon plötsligt.
Jag känner själv att jag blivit ödmjukare mot livet de senaste åren. Närmare bestämt efter den 9 juni 2005. Den natten hade jag änglavakt och idag står jag på två ben. Jag insåg också då att det inte behöver bero på dig själv om du kommer få leva imorgon eller inte.
Du kan välja att leva försiktigt, att inte ta några onödiga risker, att inte flyga, inte åka bil om du inte behöver, du behöver inte korsa gatan någon annanstans än ett övergångsställe. Du kan skydda dina barn så att de har minsta möjliga risk att utsättas för något, inte låta dom gå ut själva, inte låta dom få göra misstag utan att du hela tiden berättar för dom hur de ska göra.
Eller så väljer du att leva ditt liv. Du gör saker du njuter av och saker du känner att du vill prova på någon gång. Jag har valt att prova saker fastän jag kanske är rädd när jag gör dom. För jag vill. Att utmana ödet är också att leva. Hur många stuntmän, fallskärmshoppare, formel 1-förare är det inte som fått "en andra chans"? Som har fått ett flertal chanser i livet.
Jag kan inte njuta de första minutrarna jag ligger och guppar i ett turkosblått vatten i Thailand och snorklar med fiskar. Jag hatar djupa vatten. Jag hatar öppna vatten. Jag var livrädd första gången jag dök med tuber. Jag är så rädd för hajar. Jag är så rädd för att inte veta vad som rör sig omkring mig. But I faced my fear. Nu är jag glad att jag gjorde mina första dyk. Jag kommer säkert vara lika rädd när jag hoppar i vattnet om en vecka i Filippinerna, men det får jag komma över. För när jag väl är nere vid korallerna, när jag är ett med vattnet och djuren som lever där så finns det inget vackrare.
Det går inte att förhindra det som komma skall. Du kan däremot njuta av det du väljer att uppleva i ditt liv. Det viktigaste av allt är att säga till din familj och dina vänner att du älskar dem. Berätta för dom varje dag att de är viktiga för dig och varför du uppskattar dom. Det går aldrig att göra en gång för mycket, däremot så går det att säga det ett par gånger för lite.
Accept the good. Ta emot saker med öppna armar. Var vaksam men njut samtidigt av livet.
Jag älskar er.
Jag känner själv att jag blivit ödmjukare mot livet de senaste åren. Närmare bestämt efter den 9 juni 2005. Den natten hade jag änglavakt och idag står jag på två ben. Jag insåg också då att det inte behöver bero på dig själv om du kommer få leva imorgon eller inte.
Du kan välja att leva försiktigt, att inte ta några onödiga risker, att inte flyga, inte åka bil om du inte behöver, du behöver inte korsa gatan någon annanstans än ett övergångsställe. Du kan skydda dina barn så att de har minsta möjliga risk att utsättas för något, inte låta dom gå ut själva, inte låta dom få göra misstag utan att du hela tiden berättar för dom hur de ska göra.
Eller så väljer du att leva ditt liv. Du gör saker du njuter av och saker du känner att du vill prova på någon gång. Jag har valt att prova saker fastän jag kanske är rädd när jag gör dom. För jag vill. Att utmana ödet är också att leva. Hur många stuntmän, fallskärmshoppare, formel 1-förare är det inte som fått "en andra chans"? Som har fått ett flertal chanser i livet.
Jag kan inte njuta de första minutrarna jag ligger och guppar i ett turkosblått vatten i Thailand och snorklar med fiskar. Jag hatar djupa vatten. Jag hatar öppna vatten. Jag var livrädd första gången jag dök med tuber. Jag är så rädd för hajar. Jag är så rädd för att inte veta vad som rör sig omkring mig. But I faced my fear. Nu är jag glad att jag gjorde mina första dyk. Jag kommer säkert vara lika rädd när jag hoppar i vattnet om en vecka i Filippinerna, men det får jag komma över. För när jag väl är nere vid korallerna, när jag är ett med vattnet och djuren som lever där så finns det inget vackrare.
Det går inte att förhindra det som komma skall. Du kan däremot njuta av det du väljer att uppleva i ditt liv. Det viktigaste av allt är att säga till din familj och dina vänner att du älskar dem. Berätta för dom varje dag att de är viktiga för dig och varför du uppskattar dom. Det går aldrig att göra en gång för mycket, däremot så går det att säga det ett par gånger för lite.
Accept the good. Ta emot saker med öppna armar. Var vaksam men njut samtidigt av livet.
Jag älskar er.
Let's Dance
Jag och min mor satt och tittade på säsongsstarten av dansprogrammet. Hasse Aro satte ribban, drog iväg med den sötaste dansen jag någonsin sett! Mimade sig genom hela låten också, hihi. Hoppas han får stanna kvar, det vill vi se mer av!! Blondinbella var desto tråkigare att se, jag blev inte direkt tagen med storm. Ska inte sitta här och klanka ner, pardans är ju inte direkt det man har gjort hela sitt liv. Det är nog lättare att sitta i soffan och bedöma andra än att stå där själv på golvet och bli bedömd....
Vi satt och zappade mellan 3an och 4an, Let's dance VS. Sing a long. Båda programmen med hög Svensson-stämpel! Jag har kommit att älska Svenssonkvällar :)
Hancock. Väldans bra film. Min bror och jag kollade på den tillsammans och båda tyckte den var bra. Jag förväntade mig det sämsta utav den faktiskt, men blev glatt överraskad. Den gör sig inte riktigt rättvisa på trailern jag sett.
Kom hem från Friskis & Svettis för lite drygt en timme sen. Jag, lotten pernilla och sara körde idag. Riktigt skönt. Förmodligen blir det samma imorgon! Hoppas bara jag inte har för mycket träningsvärk, det blev ganska hårt för min del. I så fall får det bara bli kondition imorogn (ja, jag hatar det fortfarande). Men nu är det flertalet personer som sagt att det man nästan alltid känner förbättring från 3-4 gången eller nåt. Så som jag tidigare sagt, man får väl ge sig på det bara! Anledningen till att jag inte kommer göra det nu innan semestern är för att då är det lite förgäves att pressa sig hårt... Jag kommer ju inte träna på 4-5 veckor så jag tänker inte utsätta mig för för hård träning nu innan :)
Dags att sova! Jag och Mariell ska till vår gamla skola imorgon. Mat-tanterna blir så glada varje gång vi kommer och hälsar på! De övertalar alltid oss att äta :) Men imorgon är det inte utan anledning.... Korvslantar i kryddig sås. SÅ jävla gott, min favoriträtt i skolan!! Så imorgon är det nostalgi och njtning för min del.
(saknar dig tuss ♥)
Küss
Vi satt och zappade mellan 3an och 4an, Let's dance VS. Sing a long. Båda programmen med hög Svensson-stämpel! Jag har kommit att älska Svenssonkvällar :)
Hancock. Väldans bra film. Min bror och jag kollade på den tillsammans och båda tyckte den var bra. Jag förväntade mig det sämsta utav den faktiskt, men blev glatt överraskad. Den gör sig inte riktigt rättvisa på trailern jag sett.
Kom hem från Friskis & Svettis för lite drygt en timme sen. Jag, lotten pernilla och sara körde idag. Riktigt skönt. Förmodligen blir det samma imorgon! Hoppas bara jag inte har för mycket träningsvärk, det blev ganska hårt för min del. I så fall får det bara bli kondition imorogn (ja, jag hatar det fortfarande). Men nu är det flertalet personer som sagt att det man nästan alltid känner förbättring från 3-4 gången eller nåt. Så som jag tidigare sagt, man får väl ge sig på det bara! Anledningen till att jag inte kommer göra det nu innan semestern är för att då är det lite förgäves att pressa sig hårt... Jag kommer ju inte träna på 4-5 veckor så jag tänker inte utsätta mig för för hård träning nu innan :)
Dags att sova! Jag och Mariell ska till vår gamla skola imorgon. Mat-tanterna blir så glada varje gång vi kommer och hälsar på! De övertalar alltid oss att äta :) Men imorgon är det inte utan anledning.... Korvslantar i kryddig sås. SÅ jävla gott, min favoriträtt i skolan!! Så imorgon är det nostalgi och njtning för min del.
(saknar dig tuss ♥)
Küss
"Vi ska på picknick
....det ska inte duuu".
Jag och mariell skuttade nerför trapporna med ett lysande humör, en thermos med varm choklad och lite pepparkakor med Lotta på bråkmåkargatans söta sång-ramsa i huvudet, och inställningen att sitta på Bo01 under en filt och mysa. Trotsa vintern! Men sen insåg vi hur jävlakallt det faktiskt var i Malmöt idag :)
Vi bestämde oss för att våldsgästa någon, offret blev Martin. Sen dök Daniel upp också, och vi beslöt oss för att titta på 2008-års Victoria's Secret Fashionshow. Sjuuuuukt bra!! Med Usher som host, oh so sexy!
Vilka brudar, vilken show! Gosh.
Hörde att 2006-års nästan var bättre, året då Justin var värd. Den ligger under nedladdning nu!
Ikväll har jag och min mor suttit klistrade i soffan med Across the universe på tv'n. Den är bra. Riktigt bra.
Beatlesmusik i hela filmen, nya tappningar och helt fantastiskt bra. Saknade dock min andra hälft, då vi såg på den tillsamans första gången. Det är tomt här i kylan utan dig, älskling!
Snart väntar en efterlängtad semester tillsammans i värmen. Filippinerna och Boracay's White beach väntar i slutet av januari. O-lala!
Efteråt ska ni få se riktiga bilder därifrån :) hihi.
Lä-hä-hängtar!
Jag och mariell skuttade nerför trapporna med ett lysande humör, en thermos med varm choklad och lite pepparkakor med Lotta på bråkmåkargatans söta sång-ramsa i huvudet, och inställningen att sitta på Bo01 under en filt och mysa. Trotsa vintern! Men sen insåg vi hur jävla
Vi bestämde oss för att våldsgästa någon, offret blev Martin. Sen dök Daniel upp också, och vi beslöt oss för att titta på 2008-års Victoria's Secret Fashionshow. Sjuuuuukt bra!! Med Usher som host, oh so sexy!
Vilka brudar, vilken show! Gosh.
Hörde att 2006-års nästan var bättre, året då Justin var värd. Den ligger under nedladdning nu!
Ikväll har jag och min mor suttit klistrade i soffan med Across the universe på tv'n. Den är bra. Riktigt bra.
Beatlesmusik i hela filmen, nya tappningar och helt fantastiskt bra. Saknade dock min andra hälft, då vi såg på den tillsamans första gången. Det är tomt här i kylan utan dig, älskling!
Snart väntar en efterlängtad semester tillsammans i värmen. Filippinerna och Boracay's White beach väntar i slutet av januari. O-lala!
Efteråt ska ni få se riktiga bilder därifrån :) hihi.
Lä-hä-hängtar!
Vinterlandskap
är något av de absolut vackraste sakerna man kan se. Sälen är vackert. Men kallt! Vissa dagar hade vi ner mot -20 grader celcius.... Brrrr! Men varje dag med strålande sol! Jag fick prova på spark, en sån som man såg i barnfilmer som Vi på Saltkråkan, Madicken m.fl. Det var bara det att de var rostiga och ringliga så det var lite svårt, hehe. Men nu har jag iallafall gjort det :)
Massa människor i min omgivning är sjuka nu, så jag bara väntar när jag ska åka på nåt....Magsjuka, influensa, feber och skit- Nej tack!!
Precis när jag borjade skriva så fanns det så mycket som snurrade i huvudet. Men nu så är allt plötsligt borta? Qué?
Erik och Mackan är ett sjukt kul program. Sista avsnittet sändes just på kanal 6, Mackan vann säsongen!
Det är konstigt hur man kan fastna i någons blogg. Har man en gång tyckt att ett inlägg är kul eller intressant så fortsätter man ofta läsa den därefter. Sjukt intressant hur stort bloggandet har blivit. Men egantligen skriver jag inte här för att andra ska läsa det direkt, möjligtvis mina vänner. Men mest så skriver jag för mig själv. Sitter man inte och bloggar så gör man bara annat tråkigt på nätet, jag är så kass på att hitta saker att verkligen göra, och sitter istället och kollar på youtube eller nåt, vilket bara resulterar i att man sitter i timtal och gör ingenting. Hehe, men jag kan inte direkt påstå att jag just nu gör något annat än just ingenting. Jag skriver om ingenting.
Ska inte göra er besväret att behöva läsa sånt här trams :)
Så.
So long fellows!
Massa människor i min omgivning är sjuka nu, så jag bara väntar när jag ska åka på nåt....
Precis när jag borjade skriva så fanns det så mycket som snurrade i huvudet. Men nu så är allt plötsligt borta? Qué?
Erik och Mackan är ett sjukt kul program. Sista avsnittet sändes just på kanal 6, Mackan vann säsongen!
Det är konstigt hur man kan fastna i någons blogg. Har man en gång tyckt att ett inlägg är kul eller intressant så fortsätter man ofta läsa den därefter. Sjukt intressant hur stort bloggandet har blivit. Men egantligen skriver jag inte här för att andra ska läsa det direkt, möjligtvis mina vänner. Men mest så skriver jag för mig själv. Sitter man inte och bloggar så gör man bara annat tråkigt på nätet, jag är så kass på att hitta saker att verkligen göra, och sitter istället och kollar på youtube eller nåt, vilket bara resulterar i att man sitter i timtal och gör ingenting. Hehe, men jag kan inte direkt påstå att jag just nu gör något annat än just ingenting. Jag skriver om ingenting.
Ska inte göra er besväret att behöva läsa sånt här trams :)
Så.
So long fellows!